30 nov. 2009

You think you know, but really you don't know

Jag har tänkt. Jag har tänkt på att Sex förstör. Ta t.ex. ett ganska enkelt exempel: Du är ute någonstans och är mer eller mindre full. Du träffar en kille/tjej som du går hem med och ni har en kul och härlig kväll/natt. Morgonen efter så traskar du hemåt och funderar lite på gårdagen och kommer fram till att han/hon du traskar iväg ifrån egentligen är en himla trevlig typ, en typ som du ganska lätt skulle kunna falla för. Och du råkar veta att du antagligen kommer att träffa den här personen vare sig du vill eller inte.

Vad gör man? Hur ska man bete sig?

Vanligtvis så brukar jag inte känna att jag har några större problem med att veta vad jag ska och inte ska göra, men detta känns aningen annorlunda, fast om jag tänker efter så är det inte allt för ovanligt.
Det svåra tror jag är att man vet inte hur och vad den andre personen tycker tills man har frågat, och jag tror att det är själva frågandet som är det absolut svåraste. För man vill ju inte göra bort sig, för man vet innerst inne att det var ett one-night-stand och om man frågar och får det svaret som man inte ville ha så kommer man likt förbannat att träffa personen i fråga och det är inte kul. Så hur man än bestämmer sig för att göra så blev det mer eller mindre bara fel, och det suger.
Det suger att inte veta och det suger att man inte frågar! Vem bestämde att det skulle vara så himla svårt, och när blir det lätt, blir det lätt?

Förutom kärleksbekymmer så kan man ju även få någon STD-sjukdom också... inte bra med andra ord...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar