Tystnad... Det var som jag befarat. Nu under vintern så kommer vi att träna tillsammans, eller vi kommer att dela konstgräset med våra herrar och som du kanske förstår efter i lördags så kunde dagens första möte bli på två olika sätt.
#1. Pinsam tystnad
#2. Mer eller mindre som vanligt
Och som du kanske redan har listat ut så blev det självfallet #1. Fast jag är ganska säker på att vi hälsade på varandra, fast nu när jag tänker efter så har jag ingen aning.
Hur ska jag bryta den pinsamma tystnaden? Ska jag bryta den? Fy fasen vad jag har sånt här!!! Gaah... Men jag kan ju inte mer än skylla mig själv... suck
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar